Drömmar

Ja, nu verkar det som om Jimmy kanske kommer hem i helgen iaf. Så får se hur det blir med resa till Tumba och hårfärgning. En sak som iaf säkert inte blir som planerat e att vi skulle boka resa för jullovet. Så himla dyyyyyrt allting!!! Vi får väl kanske skylla oss själva som inte bokat tidigare, att vara ute bara en månad innan gör ju att det blir dyrare. Men det är först nu vi har tillräckligt med pengar, eller ja...trodde vi iallafall! =(
Men skam den som ger sig! Både jag och Jimmy är ju lediga från den 18 december fram till den 4 januari, så det är bara att ha väskorna packade tills dess och ta en sista minuten dagen före. Gäller bara att hålla tummarna att det finns några resor kvar tills dess och att vi lyckas spara pengarna! =) För jag SKA resa någonstans!!!

Jag har den senaste tiden, eller ja...egentligen lite till och från rätt länge nu, haft sån otrolig längtan efter att skaffa barn. Har ju varit tillsammans med Jimmy så himla länge nu och allt är så himla bra mellan oss. Sen är jag ju 21år, lika gammal mamma var när hon fick mig. Och nyss när jag läste Tessans inlägg lät det så jätte mysigt att gå ut och leka i snön med barnen och planera lussebak. Jag vill också ha en egen familj!!! Men men...ni behöver inte bli hysteriska! =) Jag tänker inte skaffa barn nu. Jag vet att det är smartare att jag pluggar klart först, får ett riktigt jobb och att vi har ett bättre boende. Plus att Jimmy vill väl inte direkt ha barn riktigt än...
men jag kan inte låta bli att drömma. Brukar tänka på hur det kommer kännas när jag ska berätta nyheten för alla att jag och Jimmy ska ha barn. Mammas reaktion är inte så spännande. Jag vet att hon kommer bli jätte glad och direkt kommer komma med massa ideér, förslag, storslagna planer och gå händelserna i förväg samt ringa till allt och alla osv. Tina som är exakt likadan som mamma kommer reagera precis likadant! Pappa däremot....
Där kommer det att bli mer nervöst. Jag tror att han först kommer bli så himla orolig och tänka på allt praktiskt först, hur ska vi ha råd, ni är ju så unga, hur ska ni klara det å ojojoj..... Men sen, iaf när barnet väl kommer, kommer han bli helt enkelt extatisk! Jag kan verkligen se honom framför sig hur han gullar med barnet och är jätte överbeskyddande och alla dessa råd han kommer komma med. Pappa vet bäst! Vi kommer inte bli av med honom sen! Kommer ihåg när han skulle lära mig hur man diskade när jag var liten och sen hur man skötte tvättmaskinen för några år sedan. Han är ju så himla petnoga och tror att han vet allt och alltid gör på bästa sätt. Kommer antagligen göra oss galna med allt vi måste tänka på från barnsjukdomar till billigaste barnvagnen och bästa sätt att byta blöjor! =) Men jag vet som sagt att han sammtidigt kommer bli överlycklig. Sen både jag och Tina flyttade hemifrån har han flera gånger sagt hur han saknar när vi var små och att det var den bästa tiden i hans liv. Skulle verkligen vara underbart att komma med nyheten att han skall få ett barnbarn.....suck....

Jimmys föräldrar är lite svårare att bedömma. Jag känner ju dom ganska bra, men inte lika bra som min familj såklart. Tror dock att dom skulle bli jätte glada, men lite oroliga. Sen kommer dom, underbara som dom är, säkert vilja ställa upp massor med allt från skjutsningar hit och dit till handla mat osv. Men åhhh, jag älskar verkligen Jimmys mamma och skulle så gärna vilja ge henne ett barnbarn! Speciellt en flicka eftersom hon bara själv fått pojkar och hennes nu två barnbarn också är pojkar. Det är ju det, hon har redan barnbran, hon är 66år. Jimmy är ju sladdbarn. Iof är inte det så jätte gammalt och jag tror hon kommer leva flera år till....men man vet ju aldrig.... Så såfort jag går ut skolan i vår, och när jag fått jobb, och sen måste jag ju jobba ett tag......(kan ju inte bli mammaledig direkt!) å skaffa lägenhet (helst köpa!)...å övertyga Jimmy å...då...då jävlar ska ja ha barn! Ska väl bara.... ta några år....suck.....
Man kan ju alltid drömma.....